Våra övergripande mål med verksamheten är:

• Barnen ska utveckla en god självkänsla, bli självständiga och lära sig att använda sina resurser.
• Barnen ska lära sig att tänka kritiskt, våga ifrågasätta och kunna välja själva.
• Barnen ska kunna lösa konflikter verbalt.
• Barnen ska lära sig att alla ha samma värde och ska accepteras för den man är.
• Vi ska ha kul tillsammans!

Vår policy i verksamheten är att skapa:

• en miljö där lust och glädje spirar och fantasi och kreativitet frodas
• en miljö som är inspirerande och som visar att kunskap är spännande
• en miljö där barn i olika åldrar blandas och där vi är handledare och inspiratörer och kan utvecklas i våra yrkesroller

Detta skapar vi genom att:

• vi arbetar efter en likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkning
• vi arbetar med vårt systematiska kvalitetsarbete
• dokumenterar barnens arbete och utveckling

Verksamheten är inspirerad av Maria Montessoris pedagogiska tankar om barns utveckling. Hon hävdade att barnet bör få utvecklas fritt på det stadium som det befinner sig på. Det ska själv söka sig fram till vad det vill göra. Barnet väljer alltså själv vad det vill fördjupa sig i och också tidpunkten för när detta ska ske.

Lärarens uppgift är att:

• Uppmuntra barnets nyfikenhet och spontana intresse för aktivitet
• Skapa en stimulerande och hinderfri miljö, där barnet självständigtkan skaffa sig kunskaper och erfarenheter i sin egen takt.
• Låta barnet känna att det har lärt sig något

Vägen till utveckling, enligt Montessori, går alltså via ett aktivt och koncentrerat arbete där motivation och disciplin kommer inifrån. Motivationen ska komma inifrån barnet självt, liksom belöningen i form av att barnet själv känner att de har lyckats. Den sociala utvecklingen ska resultera i en förmåga till samspel, ömsesidig respekt och tålamod.

Vi på Trollet har anpassat Montessoris idéer efter vad som står i läroplanens mål och efter dess riktlinjer för normer och värdegrund:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt för sig själv och andra, solidaritet, ansvar och hänsyn. Utgångspunkten är att alla har samma värde och ska accepteras för vad den är. Barnet ska själv söka kunskap under handledning av en vuxen efter principen “Lär mig att hjälpa mig själv”. Barnet ska ses som en unik individ som behöver utvecklas på sitt eget sätt utifrån sina egna förutsättningar.

GROVPLANERING AV VERKSAMHETEN

• Språket – vi läser sagor, rim och ramsor, sjunger samtalar.
• Taktil perception (beröringssinne) – vi leker kull, blindbock, bakar leker med lera, leker med ” beröringspåsen ” som innehåller olika former eller olika saker.
• Kinestetisk perception (kroppskännedom) – Barnen lär sig vad de olika kroppsdelarna heter, lekar kring hur kroppen rör sig övar förståelsen om var i rummet man befinner sig och att kroppen har två sidor. Vi ritar självporträtt.
• Grovmotorik – alla slags rörelselekar, gymnastik ute och inne besök på badhuset.
• Finmotorik – barnen ägnar sig åt bollspel, klipper, arbeta med vatten och färg, lägger pussel, arbetar med pärlor, bygger med klossar, leker olika bygglekar, sjunger fingersånger.
• Visuell perception (synsinne) – barnen leker ”Följa John”, ritar och målar, leker bygglekar, Kims lek, spelar Memory.
• Auditiv perception (hörsel) – barnen övar rytmik, provar enkla instrument, lyssnar på musik, skanderar rim och ramsor.
• Smak – och luktsinne – vi leker smak och luktlekar.
• Social emotionell utveckling – övas vid måltiderna, samlingarna och diverse utflykter både i närmiljön och i stan.
• Matematik – olika övningarna både muntliga och att lära sig skriva olika tal addera och subtrahera.
• Läsa och skriva – substantiv leken, bokstäver, skriva och lära sig läsa enklare text.
• Experiment – olika slags experiment i första hand med vatten, is, och luft.
• Praktisk arbete – potatisgrätang, pressa apelsinsaft, skiva banan duka på och av torka bord m.m.

“En förutsättning för att vi vuxna ska kunna stödja barnen i deras utveckling, är att vi har respekt för barnens föreställningsvärld och en vilja att förstå.”

”Kunskap och lyhördhet gör oss följsamma och stödjande. Vi lär oss att inte släcka barnets spontana vetgirighet med stelbenta vuxenåtgärder”